Tänkte berätta lite hur det är att ha skilda föräldrar och hur man känner.

Som 3 åring skildes mina föräldrar, jag förstod inte själv att det var slut mellan dom

men jag frågade mamma var pappa var. Alla önskar vi ju att våra föräldrar ska vara tillsammans livet ut

men det är inte alltid det är så. Det är faktiskt jobbigt att ha det så, för man får hela tiden åka rundor fram och

tillbaka för man vill vara lika mycket hos dom båda. Men när jag var yngre så var jag varannan vecka ´hos mamma

och varannan hos pappa. Nu bor jag på heltid hos min pappa för jag tycker det är lättast så, orkar inte pendla till skolan på morgonen. Har gjort det tidigare och det var jätte jobbigt Sen när mamma och pappa träffade deras nuvarande som dom är i förhållande med så blev man sur och ledsen, jag ville inte att dom skulle hitta nya, för jag trodde hela tiden att det kanske skulle komma en ny chans då det skulle bli dom igen.

Men nu när man har blivit äldre har man mer accepterat det fast det alltid kommer vara den önskan att det ska bli dom igen, fast man innerst inne vet att det aldrig kommer bli så.

Men dom som har föräldrar som fortfarande är tillsammans ska vara glada för det och sen finns det dom som har förlorat någon av sina föräldrar och då ska jag själv vara glad att jag faktiskt har mina trots att dom inte lever tillsammans.

Sen kommer vi till detta med syskon, jag har syskon på båda hållen. 2 stora systrar som min mamma har med en annan och sen en lillebror som min pappa har med sin sambo. Jag är så glad över mina syskon dom betyder verkligen mycket för mig. Finns inget bättre än dom, men det värsta jag vet är när någon säger till mig att det är mina HALVSYSKON. Har man samma mamma eller samma pappa är man riktigt syskon tycker i alla fall jag och för mig är mina syskon inte några halvsyskon.. blir så otroligt förbannad. Halvsyskon kallar jag ifall ens styvpappa eller styvmamma har barn sedan innan, då kan jag möjligtvis säga halv syskon, men inte till mina egna. men sen hur andra tycker och tänker om den saken det bryr jag mig inte om. och jag är glad att mina syskon inte heller kallar för mig halv syster. För vi är helsyskon oavsett vad andra säger.

Vet att det blev väldigt mycket skrivande nu, men vet inte vad jag ska skriva om så tänkte dela med mig lite av mina åsikter och lite om hur det är att ha det såhär som jag har det.

Syskonkärlek! jag älskar dig syster   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Haft en underbar vecka hos mamma, anar inte hur jävla glad jag varit! Har känt mig glad och positiv till allt, känns som livet inte kan vara bättre än nu.   min vecka hos mamma började med att vi bara dom första dagarna var hemma och kollade ...

     Jag och moa i sjuan :-)     Jag, Dominika och Elin, snyggingar ;-)       Moa och jag i Polen, bästa dagarna i mitt liv, kommer vara minne för livet <3     Jag, när vi tältade i Höör, 2009.     Mariette...

Hej allihopa, tänkte göra ett snabbt blogginlägg innan jag sticker till jobb!  känns som jag har fullt upp varje dag, tror inte jag umgåtts med min familj direkt på 2 veckor och då är det illa. i måndags var jag i ullared, där blev det en massa...

Midsommar ? hm, min gårdag var inte lyckad alls, eller jo umgicks med dem bästa :-) Satt i alla fall bara och drack lite, trots kvällen blev som den blev. Ifs valde att inte dricka så mycket för att jag vill kontrollera mig, man lär sig av s...

Vadå längesen man blogga? :-)   Men nu kör vi nya tag, nu är det sommar och jag kommer att ha mer tid till att blogga. Kommer väl bli som vanligt mest vardagliga saker och lite tips då och då om man kommer på något :-) Den senaste tiden har j...