jag känner mig ensam och liten här på jorden, fast jag vet att jag inte är det är känslan där. att varenda dag när man kommer hem känner jag tårarna är påväg. jag vill inte hela tiden vara deprimerad. alla tror att jag är glad för utsidan visar jag det på, men på insidan gråter jag hela tiden. även vissa personer ser på mig att någonting är fel, men själv vet jag inte vad det är. känns som jag kommer bryta ihop när som helst! 

--------------------------------------------------------------

 sorry, vet inte vad det är med mig. kom i alla fall hem för en stund sedan. har ätit och sånt nu så nu är man mätt och belåten. nu är jag bara fett uttråkad och känner att jag har inte lust med någonting längre, bara för 1 minut sedan var jag på damp humör, men nu är man som ett enda stort frågetecken? vad är det med mig liksom.. whatever, ska inte sitta och skriva massa depp, egentligen borde jag bara se livet som något positivt & man lever ju bara en gång.

kom nyss ut ur duschen. var längesen jag uppdaterade så får väl passa på och göra det nu :)

har varit riktigt lack mesta delen av dagen, pga dessa lärare på skolan!

mer kommentarer behöver jag inte ge, mer än att jag längtar tills vi slutar på norran! fuck den skolan och alla jävla idioter som går där! sen massa jävla bitches som ska glo på en hela tiden! allt ni är bra på är att se översminkade och allmänt fula ut! äckliga skabb..

menmen, livet känns faktiskt bra nu igen :) man kan inte mer än och säga att jag känner mig glad i alla fall emellanåt! men oftast blir det att jag inte visar det. för mycket som hänt på sistonde ju..

ska fan inte skriva mer ointressanta saker, ska snart vidare mot sängen ;)

bilden var ju inte alls suddig (a) 

denna klänningen beställdes igår ;) fin eller ful?

tyckte i alla fall om den och hoppas den är snygg på mig.

får den imorgon eller på onsdag ;)